Och tusen år och hundra floder av tårar och dalar av skratt senare var hon hemma igen. I landet där hon fötts, där folk pratade samma språk som hon (men ändå inte), där folk var lika blonda (men ändå olika).

och det kändes okej, lite sorg i magen bara.

Men hon undrade ju. om hon hade lärt sig någonting. utvecklats. om något hade förändrats, eller om det bara var samma samma. Och hon tänkt, att hon kände sig ju, ännu mer förvirrad. Som att hon visste ännu mindre. nu. än innan hon åkt.

När det känns som att man inte förstår någonting, beror det på att man har förstått någonting nytt.

Hon tänkte att han kanske hade rätt, vännen i staden där Rio de la Plata möter Atlanten. Hon hoppades det.