en dag i mars, och alla andra dagar.

1. Jag saknar mina feministiska sammanhang. Samtalen, bästisarna, förståelsen, konsten, kampen. Ett brännande argument för utnyttjandet av flygbiljetten i garderoben.
.
2. Relationen mellan; det lokala - det systematiska, skillnaden - det gemensamma, det diskursiva - det materiella.
.
3. Skymning utanför Galpón de Corrales igen, de stora ordens skymning. Klasskamp, autogestion, kapitalismens strukturer, den latinamerikanska identitetens emancipatoriska potential. Skymning utanför Galpón de Corrales, varför får generaliseringen inte användas av kvinnor? Strukturer belysas när det handlar om genus?
.
4. Det är i första hand på de kroppar och liv som tillhör kvinnor och flickor i tredje världen/ syd (tvåtredjedelsvärlden) som den globala kaptalismen ristar in sitt manuskript. Därför är det också genom att uppmärksamma och teoretisera erfarenheterna hos dessa kvinnor och flickor som vi kan avmystifiera och avslöja kapitalismen som ett sexistiskt och rasistiskt system samt finna formerna för ett anitkapitalistiskt motstånd.
.
5. Jag kallar mig inte feminist, jag kallar mig humanist. Ximena skulle komma bra överens med min mamma, (manga i uru skulle komma bra overrens med min mamma) jag känner massa respekt för dem båda, men jag håller inte med. Min feminism ar en nödvändighet (for mig), den konstruktivaste strategin (just nu) för organisering, självbevarelse och frigörelse från mögliga tankar. Punkt.
.
6. Galpón igen, ordet igen. Det spilittrar. Vi jobbar inte så, vi är inte förtryckta, vi vill skapa enighet. Svaret kommer i praktiken, en kass sexistisk kommentar, två kvinnor skapar alians och gör motstånd. Fabian förstår poängen till slut. Om uppdelningen redan finns, om splittringen döljs, blir unionen falsk, och kampen utan syfte.
.
7. Vi kan kalla det postmodern västvärlds-skada, men; vad har kvinnorörelsen med medicinalväxter att göra? Varför samlas den autonoma kvinnogruppen bara när det är fullmåne? Varför går Natalia (en av två där jag hittat fem gemenskapen jag saknat) igång som fan när jag pratar om kejsarsnitt? Beror det på att Uruguay är ett land av hippies, vad är det jag inte fattar, vad är den nödvändiga kopplingen mellan krossandet av patriarkatet och naturen???
.
8. Alla musflickor har fått kaliumklorid, Cosmo har gett sig själv kaliumklorid. Inga hjärtan slår längre i laboratoriet. Överallt ligger anteckningar och döda möss och väggarna är fulla av slagord i läppstift, läppstiftskyssar och läppstiftsdrömmar. Om musflickors överlägsenhet, om muskillarnas våldstendenser, om möjligheten att bara producera musflickor, om framtiden, om en kvinnorörelse och en värld med bara horor och musflickor. Om Elizabeth. Om Valerie. Om kärleken.
.
.
.
.
.
Om jag hittat Chandra Talpade Mohanty och Sara Stridsberg i översättning till spanska hade jag ordnat en bokcirkel i skymningen. Lätt.