torsdag, mars 15, 2007

Hur ar din mamma?

.

Min mamma ar... som jag. Fast 28 ar senare. Fast i en annan kontext. Fast annorlunda.
.
Hur ar din mamma?
.

Min mamma ar typ den generosaste jag kanner, alla ar valkomna i hennes hus, alla blir bjudna pa mat, alla far presenter, alla far komma pa festen. Ingen blir glomd.
.
Hur ar din mamma?
.
Min mamma och jag brakar en del
(for att vi ar sa lika sager pappa...) men gralen blir mer och mer halsosamma. Mindre smalla i dorrar-tarar-du fattar ingenting, mer... diskussioner. Samtal. Nanstans gillar jag det, att vi gralar (/diskuterar/ samtalar), nanstans hoppas jag att vi fortsatter att gora det, hela livet (som du och din mamma), att vi fortsatter vara sa lika att vi gralar.
.
Det kan komma natt stort ur de dar gralen.

Min mamma har lätt till tårar lätt till skratt.Precis som sin mamma. Precis som jag.
..
Hur ar din mamma?
.
Min mamma ar fett kreativ, nar jag var liten forstod jag inte hur nagon kunde teckna sa fina blasippor som hon. Min mamma designar, syr, skriver, skriver, skriver, ritar franska fonster, lagar glutenfri veganmat for notallergiker, stoper ljus, tanker ut konstruktioner, fixar fester, bakar tartor, flyttar berg. Min mamma far alla andra att gora det dar ocksa, det ar det basta.
.
Min mamma ar grym pa det hon gor, pa sitt jobb, sina jobb. Min mamma ar grymt ambitios i det hon gor (kanske lite for) och det marks. Det smittar.
.
Hur ar din mamma?
.
Min mamma ar som jag, men pratar mer. Ibland kan man inte fa henne att sluta. Det ar helt okej med folk som snackar mycket, om de har nagot att saga, sa Linda efter att ha lyssnat typ fyra timmar i strack. Hon har mycket att saga, min mamma.
.
Hur ar din mamma?
.
Nar jag kommer hem till det stora huset pa on i havet luktar det alltid nybakat brod. Finns det alltid cheddarost i kylskapet och tevatten som sjuder. Rena lakan i sangen, tanda ljus. Trots att jag oftast kommer mitt i natten. San ar min mamma, hon ar utmarkt som mamma. Dessutom ar hon utmarkt som person, som van, som kollega, som coche, som syo-konsulent, som pepp, som stod, som kreativ handledare, som massa mer. Min mamma ar utmarkt. Min mamma ar grym.
.





det ar fortfarande laddat. det fungerar fortfarande.

måndag, mars 12, 2007

hej bush



alla var dar, jag sager alla var dar, aven ruben prieto trots att han ar nastan hundra ar gammal. det var jag, gullan, och sa jag da, och marcela och mario och jag. louis cordoba skulle hellre haft en anarkistsymbol pa trojan, men ar ocksa glad over att ha che narmast hjartat. federacion libertaria tog med sina alldeles nymalade flaggor, och var sa fina i matchande svart och rott. alla var dar, jag sager alla var dar, det var jag och che och mao och sa jag da och sa havet av cubanska flaggor och jag. Som vanligt var det juventud revolucionario som dansade mest, i ett u-land far man trumma pa plastdunkar for att gora sig hord, eller kross fonsterrutor. alla var dar, men flest var kommunisterna, underrattelsetjansten hade ocksa lyckats uppbada stort deltagande. alla var dar, jag sager, alla var dar.



symbolen sjalv drack antagligen whiskey och smalog.

torsdag, mars 08, 2007

en dag i mars, och alla andra dagar.

1. Jag saknar mina feministiska sammanhang. Samtalen, bästisarna, förståelsen, konsten, kampen. Ett brännande argument för utnyttjandet av flygbiljetten i garderoben.
.
2. Relationen mellan; det lokala - det systematiska, skillnaden - det gemensamma, det diskursiva - det materiella.
.
3. Skymning utanför Galpón de Corrales igen, de stora ordens skymning. Klasskamp, autogestion, kapitalismens strukturer, den latinamerikanska identitetens emancipatoriska potential. Skymning utanför Galpón de Corrales, varför får generaliseringen inte användas av kvinnor? Strukturer belysas när det handlar om genus?
.
4. Det är i första hand på de kroppar och liv som tillhör kvinnor och flickor i tredje världen/ syd (tvåtredjedelsvärlden) som den globala kaptalismen ristar in sitt manuskript. Därför är det också genom att uppmärksamma och teoretisera erfarenheterna hos dessa kvinnor och flickor som vi kan avmystifiera och avslöja kapitalismen som ett sexistiskt och rasistiskt system samt finna formerna för ett anitkapitalistiskt motstånd.
.
5. Jag kallar mig inte feminist, jag kallar mig humanist. Ximena skulle komma bra överens med min mamma, (manga i uru skulle komma bra overrens med min mamma) jag känner massa respekt för dem båda, men jag håller inte med. Min feminism ar en nödvändighet (for mig), den konstruktivaste strategin (just nu) för organisering, självbevarelse och frigörelse från mögliga tankar. Punkt.
.
6. Galpón igen, ordet igen. Det spilittrar. Vi jobbar inte så, vi är inte förtryckta, vi vill skapa enighet. Svaret kommer i praktiken, en kass sexistisk kommentar, två kvinnor skapar alians och gör motstånd. Fabian förstår poängen till slut. Om uppdelningen redan finns, om splittringen döljs, blir unionen falsk, och kampen utan syfte.
.
7. Vi kan kalla det postmodern västvärlds-skada, men; vad har kvinnorörelsen med medicinalväxter att göra? Varför samlas den autonoma kvinnogruppen bara när det är fullmåne? Varför går Natalia (en av två där jag hittat fem gemenskapen jag saknat) igång som fan när jag pratar om kejsarsnitt? Beror det på att Uruguay är ett land av hippies, vad är det jag inte fattar, vad är den nödvändiga kopplingen mellan krossandet av patriarkatet och naturen???
.
8. Alla musflickor har fått kaliumklorid, Cosmo har gett sig själv kaliumklorid. Inga hjärtan slår längre i laboratoriet. Överallt ligger anteckningar och döda möss och väggarna är fulla av slagord i läppstift, läppstiftskyssar och läppstiftsdrömmar. Om musflickors överlägsenhet, om muskillarnas våldstendenser, om möjligheten att bara producera musflickor, om framtiden, om en kvinnorörelse och en värld med bara horor och musflickor. Om Elizabeth. Om Valerie. Om kärleken.
.
.
.
.
.
Om jag hittat Chandra Talpade Mohanty och Sara Stridsberg i översättning till spanska hade jag ordnat en bokcirkel i skymningen. Lätt.

fredag, mars 02, 2007

es feminista ella

Videoworkshopen pa Galpón de Corrales har forvandlats till ett utrymme for feministisk debatt. Om ordet, om idéen. Om splittring och nodvandigt synliggorande. Om union och skillnader. Om vem som maste forandra sig, och varfor.
.
"Men kvinnorna vill ju tex inte jobba, de vill ju vara hemma och tvingar mannen att slita..."
.
"Du- har du aldrig tankt pa att det kan vara sa att MANNEN haller tillbaka kvinnorna i hemmen? Att mannen tjanar pa detta system?
.
Jag har varit gift och jag vet vad jag pratar om. Nu har jag ingen man och inget behov av det, jag klarar mig sa javla mycket battre utan."

Det ar jag och Graciela mot varlden.
.
.
.
.